Jag mår inte okej just nu, inte nånstanns, det gnager mig att jag inte kan vara pigg och glad som det förväntas av mig.. Att jag inte har samma ork/motivation till att göra nånting alls. Låt mig bara vara och göra absolut ingenting.. Att vara höggravid och deprimerad och sjuk är inte lätt.. Låt mig bara ligga i sängen i mörkret om jag känner för det. Sluta fråga hur jag mår, för ja ljuger varje gång. Jag är tyst men skriker allt jag kan inombords! Jag vill inte tycka synd om mig själv, jag vill inte verka svag och patetisk.. Jag vill ha massa energi att orka vara pigg och glad. Att känna att jag vill saker och inte att jag måste. Jag mår ju inte skit varje dag eller hela tiden, det kommer i vågor.. Men den stora dagen närmar sig och min kropp reagerar starkare igen, tror mitt undermedvetna gör det. Den stora dagen är på måndag, många många tankar snurrar du SKULLE ha fyllt 2år! Ja jösses 2år har gått. Men för MIG känns det inte som 2år, snarare 2dagar sedan. Kommer nog aldrig kännas mer långt bort än så.. Vet att jag förra året kring årsdagen trillade neråt igen, det är som att allting blir uppspelat igen..

Nej usch vilket skitinlägg! Men jag behövde det, tyck va ni vill men för mig kändes det rätt skönt att få det skrivet. Jag skriver ju vad jag vill i min blogg.

Jag har en skatt i magen och denna gång SKA h*n få komma med oss hem från BB. Vi kommer inte åka hem med ett tomt babyskydd i baksätet igen. 31dagar kvar till BF, till att slippa extra känsliga gravidhormoner i en redan trasig själ! Gud så jag längtar!